Alunskifferbaserad lättbetong, det vill säga blåbetong, var ett vanligt byggmaterial mellan 1929-1975 tills det förbjöds på grund av dess skadliga radonhalt. Blåbetong finns fortfarande kvar i flera fastigheter runtom i landet som används i ytter- och innerväggar och avger höga halter radon.

Få radonmätning på köpet

Få radonmätning på köpet när du beställer ventilationsrensning med vårat paket villapaketet. Klicka på knappen nedan för att läsa mer och boka.

Radon har ingen lukt eller är någonting man kan se med blotta ögat, men kan vara skadligt för hälsan. Radon är en osynlig och luktfri gas som bildas när grundämnet uranium sönderfaller och kan finnas i byggnadsmaterial men förekommer även naturligt från marken på vissa platser.

Radon finns alltså överallt – men i varierande nivåer. I bostäder och på arbetsplatser kan radonhalterna skilja sig åt över tid, och även variera under dygnets timmar. Beroende på hur ventilationssystemet är inställt och fungerar, är det viktigt att man gör regelbunden radonmätning.

I små doser är radon relativt harmlöst, så det viktiga är att hålla koll på gränsvärdet som inte bör överstiga 200 Bq/m³ och hålla nere exponeringen över tid.

Strålsäkerhetsmyndigheten räknar med att 400 000 villor i Sverige har för höga halter av radon. Men när är faktiskt radonet skadligt och farligt för hälsan?

SGU, Sveriges geologiska undersökning, (Myndigheten för frågor om berg, jord och grundvatten i Sverige.) har samlat in uppgifter över områden i Sverige med höga halter av uran.*

*När uran sönderfaller bildas ädelgasen radon, därav att kartan visar uranhalter.

Vad är egentligen radon?

Radon är ett radioaktivt grundämne, en ädelgas som finns naturligt i vår omgivning – i mark och byggnader. Radongasen i sig är inte farlig – det bedöms till exempel inte vara hälsovådligt att dricka vatten som innehåller radon. Det är när radonet sönderfaller i form av joniserande strålning, så kallade radondöttrar, som radonet kan vara en hälsorisk. Det händer framför allt när radonet blandas med luft. Av den anledningen bör de som har egen brunn vara vaksamma, så att avdunstningen eller luftstrålningen från vattnet inte letar sig in i huset.

Du kan läsa mer om radon på Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida.

Var finns radon?

Var radonet finns skiljer sig åt i landet, beroende på hur markförhållandena ser ut. Olika slags berggrunder och jordmåner har olika uranhalter, grundämnet som radon bildas utav, vilket påverkar i vilken grad som radonstrålningen sprids vidare. Vanligtvis när radongasen och dess radondöttrar blandas upp med utomhusluften och sprids vidare i det fria, så tunnas den ut och skadligheten avtar.

Om ett hus står direkt på ett utsatt område finns risken att komprimerad radongas (via markluften) tränger in i källare eller genom otätheter i grunden. I andra fall kan radon utsöndras från vissa byggmaterial – exempelvis blåbetong, som baseras på uranhaltig alunskiffer. Idag är blåbetongen inte tillåten att bygga med, men var relativt vanligt fram till 1976, då det förbjöds.

Vilken roll spelar husets ventilation för radonet?

Oavsett varifrån radonet kommer så ställs det krav på att våra inomhusmiljöer ventileras på rätt sätt, med jämn och korrekt genomströmning.

När man bygger nya ventilationssystem bör man göra en radonmätning hemma för att säkerställa så kanaler inte passerar igenom material som kan ha höga radonhalter. En radonmätning rekommenderas också om du har installerat ett nytt uppvärmningssystem.

Vilka gränsvärden gäller för när radonet anses vara skadligt?

Utifrån Strålskyddsinstitutets riktlinjer ska värdet inte överskrida 200 Bq/m3 luft. Man bör dock tänka på att radonnivåerna kan ändras över tid, och även variera över dygnets timmar. Detta beror bland annat på hur huset används – när dörrar och fönster öppnas, och hur ventilationssystemet fungerar.

Radonhalterna stiger i hus som är täta. Därför blir det inget rättvisande mätresultat under sommartid – då fönster och dörrar oftare är öppna. Det är också långtidsexponeringen av radon som är den viktiga aspekten. Därför är gränsvärdena satta utifrån ett årsgenomsnitt.

Hur och när mäts radonhalten?

Radonmätning kan göras genom spårfilmsdosor, eller så kallade radonpuckar, som placeras ut på olika våningsplan i huset. Det rekommenderas att mätning görs under minst två månader och att det sker mellan 1 oktober till 30 april.

Ju längre mätperiod, desto noggrannare resultat. Efter genomförd mätning skickas dosorna till laboratorium för analys. Hela den här processen är i sig inte kostsam, normalt sett rör det sig om några hundralappar för att mäta och få ett svar.

Om halterna överstiger gränsvärdet på 200 Bq/m3 behöver du gå vidare och boka en radonbesiktning. Under besiktningen mäts byggnadsmaterial och ventilationssystem med hjälp av en radonsniffer. Ett instrument som är noga kalibrerat för att ge exakta svar. Mätning med radonsniffer kan också vara en initial väg för den som vill ha ett snabbt svar, huruvida en långtidsmätning och en vidare kartläggning behöver göras.

Du kan läsa mer om radonmätning & utredning här.

Vilka åtgärder kan göras för att få ner radonnivån?

Om radonet kommer från husets byggnadsmaterial är den vanligaste åtgärden att förändra ventilationssystemet, så att kanalerna inte kommer i kontakt med radonmaterialet. Men beroende på varifrån radonet kommer så finns det olika metoder. Ibland kan en kombination av åtgärder behövas för att få bästa möjliga resultat.

Om radonet kommer från marken kan man stänga ute det genom att täta sprickor och öppningar i husgrunden. Man kan också installera en radonsug från husets bottenplatta eller från källaren. Genom radonsugens fläktar sänks lufttrycket i marken och då förhindras den radonhaltiga luften att ta sig in i byggnaden.

Ytterligare en metod är att installera en radonbrunn. Denna används när huset är byggt på grus eller grovsand, till exempel om huset är byggt på en ås. Radonbrunnen grävs då ner i ett specialrör utanför huset. Brunnen har ett fläktsystem med utmynningskanaler som leder bort radongaserna från byggnadens omgivande mark.